tisdag 1 november 2011

Mitt sista blogginlägg

Församlingen är inte vilken gemenskap som helst, den är ett liv. I Åbo svenska församlingar får vi alla leva från vaggan till graven, växa som människor i gemenskap med varandra och Gud. Vi döps, vigs och jordfästs i vår gemenskap och vi får utvecklas som kristna genom att gå i högmässa. Åbo svenska församling omfamnar vårt livsäventyr och hjälper oss att sätta blicken mot det kommande livet.

För mig kommer snart min relation till församlingen att förändras. 6.1 2012, Trettondagen, håller jag min sista högmässa som församlingspastor i Åbo svenska församling. Jag har kallats att gå in i andra uppgifter i kyrkan och kommer fr.o.m. då att inleda forskning på heltid vid teologiska fakulteten. På trettondagen sätter jag punkt för en nästan åtta-årig anställning i församlingen (ca fyra år som ungdomsledare och fyra år som församlingspastor). Nu återstår för mig att börja avsluta mina projekt, förbereda arbetet för den som följer mig och ta till vara alla minnen från min tid som församlingspastor.

Åbo svenska församling var mitt första andliga hem. Jag kom till Åbo år 2000 och inledde mina teologiska studier på Åbo Akademi. Efter ett tag hittade jag in i församlingens gemenskap. Ni tog emot mig och tillsammans med er har jag under åren fått växa i min yrkesroll, som medmänniska och i min relation till Gud. Ni har visat mig varför jag behöver kyrkan och det är med visst vemod som jag nu förbereder mig på att lämna över ansvaret som församlingspastor ni så generöst anförtrodde mig.

Men trots att jag nu lämnar min tjänst som församlingspastor lämnar jag inte församlingen. Jag och min fru Stefanie kommer inte att flytta från Åbo ännu på flera år så vi lär ses bl.a. på söndagar i kyrkbänken. Mina uppgifter ändras alltså i församlingen från att vara församlingspastor till att vara församlingsmedlem och den uppgiften ser jag fram emot att utföra tillsammans med er.

Tack för dessa år! Jag har tyckt om att vara er församlingspastor.

Fredrik Portin