Det finns ett barn,
Ett nyfött barn –
Ett rosenrött, nyfött
barn.
Och barnet kvider –
det gör alla barn.
Och modern för barnet till
sitt bröst:
Då tystnar det.
Så gör alla mänskobarn.
Och taket är ej alltför
tätt –
Det är ej alla tak.
Och stjärnan sticker
silvernosen genom
springan,
Och söker sig till den
lilles huvud:
Stjärnor tycker om barn.
Och modern blickar mot
stjärnan
och förstår –
alla mödrar förstår.
Och trycker lillungen
skrämd
till sitt bröst –
Men barnet diar lugnt i
stjärljus:
alla barn diar i
stjärnljus.
Det vet ännu intet om
korset:
Det vet inget barn.
Elmer Diktonius
Månadens blogginlägg är sammanställt av diakon Eija Grahn.